2009-10-15

Honda, Hozda & Hoda

Vad har en Honda, Hozda och en Hoda gemensamt?

Jo den tredje bokstaven är ett "N" som först vridit sig och sedan försvunnit.
Här kommer förklaringen varför:
Min barndomskamrats Daniel Wärnevall fyller 18 år några månader före mig och införskaffade sig då en Honda. Vilken lycka, vi i princip bodde i den bilen.

Det var på den tiden man kunde tanka för en 20 och bensinen räckte hela dagen.
Man lyssnade på "Ace of base" och "Haddaway" och crusade runt hela Borlänge.

Den första förvandlingen skede när både jag och Daniel och jag var Nolle-poliserTeknis (sista året). Vi skulle visa oss lite tuffa och beslutade mogna som vi var att flyga med bil är tufft. Sagt och gjort så blev det en gräskulle som ramp och efter den ganska brutala landningen så blev det en Hozda.

Hozda var det en längre tid tills vi såg någon slags gangsterfilm tillsammans (kommer inte ihåg vad den kunde ha hetat). I alla fall så skulle vi försöka ta reda på hur svårt det var att träffa något från en rullande bil. Så den briljanta iden var att försöka träffa en lyktstolpe med en luftgevärs kula medans vi körde. Anledningen att vi skulle skjuta på en lyktstolpe var ju att vi skulle höra om vi träffade.

Sakt och gjort, exprementet blev förlagt på vägen till fågelmyra soptipp.
Först körde jag och Daniel sköt, men ingen träff. Sedan blev det min tur, första skottet missade och medans jag höll på att ladda om geväret så körde vi av vägen, ner i diket och upp på en stubbe och där fastnade ekipaget. VIPS så blev det en HODA.

OBS! ingen kom till skada under exprementet, vi träffade aldrig någon lyktstolpe och det gick definitivt inte fort i bilen. Slutsatsen blev att det var i princip omöjligt att träffa något från en bil i rörelse.

Den sista färden vi gjorde i Hodan var till bilskroten i Falun. Daniel hade på någotvis sett att det var en volvo till salu där. Det var vinter och slangen till kylaren var trasig på Hodan. Var 100 meter ungefär så kokade bilen. Då var det bara att springa ut och knöla ner snö i kylaren och sedan åka 100m till, och så höll vi på tills vi var framme i Falun.

När vi väl var framme så var vi så trötta så det spelade i princip inte någon roll hur Volvon såg ut, vi kastade in allt som var löst i Hodan in i Volvon, betalade för bilen och åkte iväg. Det tog väll sammanlagt ca 5min, jag minns att gubben på skroten bara ruskade på huvudet =)

Sedan var det bara hem till Borlänge igen, vi fick för oss att vi skulle prov sladda den nya bilen lite. Parkeringen vid maserhallen fick duga, jag tror att det typ var på den andra sladden som vi med bresidan på bilen åkte över en trotoarkant och båda däcken på den sidan blev "vinda".

Ja jag säger då det vilka minnen......suck.

2 kommentarer:

W'ärnevall sa...

Kul att du kommer ihåg såna där saker.... :)

Feffe sa...

Självfallet, vissa saker glömmer man inte. KANOOON!