När man spelar en lagsport brukar man ha nästan oändligt med tålamod gentemot sin medspelare.
Man vet ju att någongång kommer man troligen själv vara den svagaste länken.
Men är man till slut ändå tvungen att tillrättavisa sin/sina medspelare måste man vara oerhört taktisk runt utav slug för att man i framtiden inte själv skulle kunna hamna i sågklingan.
Därför är det bara att lära sig från detta historiska ögonblick:
Lasse Eriksson och Lennart Ek spelade en match i dubbeltennis.
Båda dessa herrar är numera pensionerade men denna match utspelade sig när båda var i övre medelålder (40 någonting alltså).
Motståndarna de spelade mot var ett yngre par i ca 25års åldern och enligt Lasse som jag hört historien av så var Lennart och Lasse helt utspelade.
Lennart har en vinnarskalle utan like och dessutom ett sjuhelvetes humör. Blanda detta med ett dåligt sinne för förlust (dålig förlorare) och humöret börjar koka i nämnd herre.
När siffrorna 6-0; 6-0 i SET och 5-0 i GEM mumlade herrarna bara tillvarandra, och yviga gester var obligatoriska efter varje förlorad boll.
Inte ett vettigt taktik samtal har förts mellan dem på flera GEM.
I det sjätte GEMET i sista SET servar Lennart....
Första serve går in och blir returnerat tillbaka mot Lennart: Helt otagbart !
Lennart: Mummel mummel..... 0 - 15
Första serve går in och blir returnerat tillbaka mot Lennart: Lennart träffar ramen på racket och bollen landar utanför staketet.
Lennart lite högre nu: Mummel mummel (Lasse våga inte säga någonting men ser att ansiktsfärgen är mycket lik DENNA!)........ 0 - 30
Första serve går i nät....
Lennart börjar pysa i öronen: Mummel mummel.
Andra serve går i nät......
Nu brister dammluckorna och samtidigt som han stirrar på Lars skriker han följande:
MEN VAD I HELVETE.
DU ÄR SÅ DJÄVLARS DÅLIG ATT JAG BLIR DÅLIG OCKSÅ!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar